Förutsättningarna för energieffektivisering i industrin är väldigt beroende av verksamheten och det är svårt att dra generella slutsatser om vilka besparingar som kan göras dessa typer av lokaler. Vi vill komplettera våra besparingsförslag för industrilokaler i Energispararen genom att i den här posten presentera exempel på besparingsåtgärder som energimyndigheten redovisat.

Om du vill effektivisera din energianvändning är det inte i första hand stora investeringar du bör undersöka utan snarare att effektivisera befintlig utrustning, där kan stora effektiviseringar göras. Denna typ av effektiviseringar kanske inte ger dig de stora mediarubrikerna, men är minst så viktiga som att satsa på ny teknik!

Reglering av processvattenpump

I en tillverkningsindustri användes vatten för att kyla maskinerna som användes för provning av produkterna. Vattnet cirkulerades i ett slutet system och pumpades runt av en kylvattenpumpar som var i drift året om dygnet om. Elförbrukningen för pumpen var ca 350 MWh per år.

Företaget satte en timer på pumpen och manuell reglering som gjorde att de kunde stänga av den vid arbetsdagens slut. På det sättet sparade företaget 250 MWh per år med en investering på 60 000 kronor och som gav en återbetalningstid på under ett år.

Reglering av processventilation

I en verkstadslokal fanns det extra ventilation vid vissa arbetsstationer som kunde sättas på och stängas av manuellt när arbeten skulle utföras. Personalen satte på ventilationen, men glömde ofta att stänga av vilket gjorde att ventilationen gick i onödan.

Genom att installera timers på punktutsugen som stängde av en viss tid efter användning så minskade elförbrukningen med 280 MWh och fjärrvärmeförbrukningen med 350 MWh. Totalt var investeringen 90 000 kronor.

Spara energi i tryckluftsanläggningen

I genomsnitt orsakar läckage på tryckluften ca 20 procent energiförluster inom svensk industri. Högre tryck innebär mer läckage och större energiförbrukning.

En anläggning med en installerad effekt på 600 kW och 6 000 driftstimmar som sparar in 20 procent genom att täta läckor ger en besparing på 468 000 kronor per år. Den mängd tryckluft som läcker ut via ventiler och otätheter genererar stora förluster.

I tabellen nedan tydliggörs den extra elenergi som kompressorn kräver per dygn vid en viss diameter på hålet.

Läckageflödet gäller vid 7 bar = 8 bar (a) och att luftproduktionen går årets alla dagar dygnet runt. Effektbehovet baseras på 0,1 kWh/m3.
Källa: Energimyndigheten.

Förbikoppling av ventilation

I en verkstadsbyggnad med både kontor och verkstadsdel fanns punktutsug för verkstadsdelen som behövdes vara igång vid tillverkningen och för kontordelen och övriga verkstadsdelen fanns en allmänventilation. Punktutsugen var kopplade till samma tilluftsaggregat som allmänventilationen. Det innebar att vid kvällsarbeten var hela ventilationssystemet igång trots att endast delar av verkstadsdelen användes.

För att minska förbrukningen installerades överkopplingar som gjorde att allmänventilationen inte behövde vara igång när endast delar av processventilationen användes. Elförbrukningen sjönk med 275 MWh per år med en investering på 100 000 kronor.

Slutsatser

De mest lönsamma åtgärderna är förstås att stänga av utrustning som är i drift i onödan. För att hitta dessa åtgärdsmöjligheter är det en bra idé att ”nattvandra” i lokalerna och se vad som är i drift när verksamheten inte pågår.

Att reglera drifttiderna genom att investera i exempelvis tidur eller möjligheter för manuell avstängning kan vara mycket lönsamt. Det kan vara nödvändigt att någon ställer de obekväma och kritiska frågorna om varför olika system går under olika tider.